Artikel om svensk tång som mat av Joel Magnusson i Götebors-Posten

 Västkustsk vitaminkick blev namnet på tångartikeln i GP

Det var lite kul att mina kontakter med GP till slut ledde till att jag skulle få skriva ett reportage om att äta svensk tång. De trodde dock inte att jag hade kompetens att fotografera för tidningen (!) så det skulle ske med fotograf Stefan Edetoft hemma i hans lägenhet i Göteborg.

Jag engagerade en kompis som körde mig upp till Göteborg och följde med mig ut på promenad i nåt naturreservat i Halland där vi hittade tången vi behövde. Pust..... det gick vägen. Sedan körde vi vidare upp till Göteborg och lagade mat i min brors lägenhet. Det blev ju ganska bra även om portionerna blev små... haha.

Men, de blev tillräckligt stora för att Stefan skulle bli nöjd med min insats och fotografierna blev förstås bra när det är en proffsfotograf som tar dom. Allt blev så bra att det idag har publicerats och jag har till och med fått betalt för min insats. 

Äta svensk tångreportaget i GP hittar du här

MVH

Joel Magnusson

Skräppetare är gott

Bitar av skräppetare får din gryta att smaka gott.

Lagom stora bitar av skräppetare (Saccharina latissima) får din gryta att smaka gott. Koktid ca 30-40 minuter. Passar inte bara till vegetariskt och fiskrätter. Då de innehåller mycket umami funkar de även med nötkött med tomat och potatis som ingredienser.

Använd delarna närmast skaftet då det är yngst och mest mört.

Testa dig fram. Tång är gott..

MVH

Joel

Plocka din egen tång för att äta

Torka din egen tång – så här gör du för bästa resultat

Att plocka och tillaga ätliga makroalger är enklare än många tror – och dessutom både gott och hållbart. Men visste du att olika tångarter växer på olika sätt och därför bör hanteras på olika vis i köket?

Plocka smart – välj rätt del av algen

De största brunalgerna, som skräppetare och fingertare, växer från basen. Det betyder att de nedersta 10–20 centimetrarna närmast skaftet oftast är de mest smakrika och möra. Mindre brunalger som knöltång växer däremot från toppen – där är de översta 10–15 centimetrarna bäst att ta till vara.

Grön- och rödalger, som söl och havssallat, kan oftast användas i sin helhet. För att få tag på söl kan man behöva snorkla, men många andra arter når du enkelt genom att vada ut en bit i vattnet.

Rensa tången redan vid stranden

Rensa grovt direkt vid stranden. Klipp bort delar med påväxt av småalger eller djur, och ta hem endast de bästa bitarna. Väl hemma sköljer du dem noggrant under rinnande kallt vatten. är du lite smart kan du ju förtorka dem som på bilden.

Färska alger håller sig några dagar i kylskåp. Du kan också lätt förvälla dem och frysa in – då håller de sig i upp till ett år.

Torka eller frys in – båda är bra sätt att bevara tång

Ett mycket bra sätt att bevara tång är att torka den. Särskilt brun- och rödalger får mycket lång hållbarhet vid torkning, ofta flera år om de förvaras mörkt och torrt. Grönalger bör dock användas inom ett år, då de kan tappa färg och bli genomskinliga med tiden.

Så här gör du:

1. Skölj och rensa tången noggrant.

2. Klipp den i lagom stora bitar.

3. Bred ut den glest på en plåt.

4. Torka i ugn vid 60–70 °C med ugnsluckan lite öppen.
   – Tunnare grönalger är torra på 1–2 timmar.
   – Tjockare brunalger kan ta 4–5 timmar och bör vändas ett par gånger.

5. När bitarna är helt knastertorra är de klara.

Om du plockar en varm och solig dag kan du påbörja torkningen direkt ute på en klippa. Hinner du inte torka dem helt färdigt? Inga problem – avsluta processen i ugnen när du kommer hem.

Använd torkad tång i matlagningen

Torkade alger är mycket mångsidiga. Du kan använda dem precis som färska i recept – smaken påverkas knappt. Ett enkelt sätt att börja är att mortla torkad tång och använda som umamirik krydda i soppor, grytor eller såser. Tillsätt exempelvis en matsked mortlade brunalger för att lyfta smaken i din matlagning.

Lycka till med din egen tångskörd!

Lycka till

Joel Magnusson

Halländska alger på matbordet - Artikel i Hallandsposten

Kul!

Vi fick in en artikel om tång i Hallandsposten

Halländska alger på matbordet

Artikel om att äta makroalger som växer ut med den halländska kusten.

MVH

Joel Magnusson

Vattnas det i munnen på dig när du ser svensk tång?

Kanske inte? Men visste du att på 1850 talet i Sverige så var det ingen som åt svamp. Det vattnades således inte i munnen på så många när de gick i skogen och såg all svamp. Under andra halvan av 1800 talet startades olika kampanjer för att lära svenskarna äta svamp. Du kan fortfarande hitta små böcker från slutet av 1800 talet och början på 1900 talet i olika antikvariat.

Kanske kommer det att vattnas i munnen på fler när de står där vid en havsstrand i en nära framtid?. Med tanke på informationsspridningens stora hastighet kanske det inte tar så lång tid heller...?

Trevlig kväll!

MVH

Joel Magnusson

Recept på algchips av skräppetare (Laminária saccharína)

Recept på tångchips av skräppetare

Så här gör du:
Stek bitar av torkad skräppetare i olja på låg till medelhög värme, ett par minuter på varje sida. Låt dem rinna av på hushållspapper och strö över lite skalat sesamfrö (om du vill) medan de fortfarande är varma. 

Låt chipsen vila en stund så att de blir riktigt krispiga innan servering.

Mycket gott – och ett spännande tilltugg att bjuda på till välkomstdrinken!

Visst är detta en arrangerad bild, men man kan inte låta bli att drömma om att hitta en fungerande gammal svensk spis av märket Radius eller Primus att använda ute i fält. Dessa chips tillagades dock med ett klassiskt Trangiakök, som fungerade utmärkt för ändamålet. 

Resultatet? Riktigt goda.

Lite fler recept med skräppetare (Saccharina latissima)

• Här ett recept på inlagd skräppetare om du vill testa mer kulinariska äventyr
• Skinkrullader med skräppetare

MVH

Joel Magnusson

Snärjtång (Chorda filum)

Snärjtång (Chorda filum) - havets kolasnöre växer från Bohuslän till Stockholm

Den här fascinerande brunalgen är lätt att känna igen – snärjtången (Chorda filum) ser nämligen ut som ett av de där klassiska kolasnörena man åt som barn. Den är mjukt cylindrisk, lite seg i konsistensen, och kan bli upp till 3 meter lång – även om de flesta exemplar stannar vid omkring 1 meter. Det tillhör familjen Chordaceae.

Kännetecken för snärjtång:

• Ogrenad, trådformad och avsmalnande mot toppen

• Tjocklek: upp till 4 mm

• Ettårig – växer från toppen

• Färg: brungrön till mörkbrun

Snärjtången är vanlig längs den svenska kusten, från norra Bohuslän, genom Öresund och ända upp till Stockholmstrakten i Östersjön. Den trivs i skyddade, lugna vatten och kan ibland bilda vajande undervattensängar i sommarbrisen.

Tips för artbestämning:

Om du hittar en liknande alg med en massa guldgula, finhåriga utskott – då är det inte snärjtång utan dess nära släkting: luden snärjtång (Chorda tomentosa). En spännande art i sig! Och, den går att äta den med.

Foto: Daniel Granello

MVH

Joel Magnusson

 

Algchips av torkad skräppetare (Saccharina latissima)

 Recept: Krispiga tångchips av skräppetare (Saccharina latissima)

Ett havsnära tilltugg att bjuda på till välkomstdrinken

Att göra egna tångchips är både enkelt och imponerande – och riktigt gott! Här använder jag torkad skräppetare, även kallad Saccharina latissima, en mild och smakrik brunalg från våra nordliga hav.

Så här gör du:

1. Klipp eller bryt den torkade tången i mindre bitar.
2. Stek bitarna i lite olja på medel-låg värme, cirka 2–3 minuter per sida.
3. Lägg de krispiga bitarna på hushållspapper för att rinna av.
4. Strö över lite skalade sesamfrön medan de fortfarande är varma. men detta kan uteslutas då de är goda som de är. 
5. Låt svalna ett ögonblick – klart att servera!

Servera gärna dessa krispiga tångchips som ett överraskande och nyttigt snacks till fördrinken. De har en mild havston med fin sälta, en elegant krispighet och en lätt nötig ton från sesamfröna.

Foto: Daniel Granello

MVH

Joel Magnusson