Upplagd av
Joel Magnusson
på
- Hämta länk
- X
- E-post
- Andra appar
Har du någon gång köpt torkad japansk kombu och kokat egen dashi? Då har du troligen smakat på någon av de japanska Laminaria-arterna som säljs som kombu – oftast Laminaria japonica. Men visste du att vi även här i Sverige har våra egna motsvarigheter?
Längs svenska västkusten finns flera stora brunalger som fungerar utmärkt till att göra en egen dashi-buljong – basen i många japanska rätter som till exempel misosoppa. Två särskilt intressanta arter är skräppetare (Saccharina latissima) och fingertare (Laminaria digitata), båda rika på havssmak och naturlig umami.
Det här receptet visar hur du kan göra en svensk variant av dashi och sedan använda den till en enkel, varm och mycket god misosoppa. Det är ett fint exempel på hur japansk matlagning kan möta nordiska råvaror – med svensk tång i huvudrollen.
För en mildare och elegantare buljong kan du låta tången sjuda försiktigt och sedan ta upp den ganska tidigt. För mer havsdjup kan du låta den dra längre i den varma vätskan. Skräppetare ger ofta en lite mjukare och rundare smak, medan fingertare kan upplevas som något mer markerad.
Om du använder mörk miso bör du ta mindre mängd än av ljus miso, eftersom smaken annars lätt tar över buljongen. Dulse ger dessutom extra umami och en fin färgkontrast i soppan.
Den svenska dashin fungerar inte bara till misosoppa. Den kan också användas som bas i andra buljonger, nudelsoppor och enkla havsinspirerade såser. På så vis blir detta recept även en grundmetod för att använda svensk tång i ett mer vardagligt kök.
Ja, absolut. Skräppetare och fingertare fungerar mycket bra som bas i en umamirik buljong och kan användas på liknande sätt som japansk kombu.
Båda fungerar fint, men smaken kan skilja sig något. Skräppetare upplevs ofta som mild och rund, medan fingertare ibland ger en mer markerad havskaraktär.
Nej. Honungen kan uteslutas om du vill göra receptet helt veganskt eller ha en ännu renare buljongsmak.
Ja. Dulse, nori och andra milda ätliga alger fungerar bra i soppan, så länge de används i lagom mängd.
Misopasta bör röras i mot slutet eftersom smaken blir bättre och mer nyanserad när den inte får stormkoka.
Läs gärna också min pillarsida om tångens kulturhistoria, äldre mattraditioner och hur havets grödor använts genom tiderna: Tång i kulturhistoria och mattradition
Joel Magnusson
Kommentarer